En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige definieras den i lag som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning som utkommer minst en gång per vecka. Internationellt krävs ofta minst två gånger per vecka.
Dagstidningar kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. De ges ut flera gånger i veckan och finns i format som broadsheet eller tabloid.
I Sverige har traditionen rötter i 1600-talet, med tidningar som Ordinari Post Tijdender från 1645. Trots digital konkurrens finns idag cirka 150 dagstidningar.
Vad är en dagstidning?
| Kännetecken | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning. |
| Aktualitet | Nyhetsfokus. |
| Publicitet | Tillgänglig för alla. |
| Universalitet | Nyheter från hela världen. |
- Dagstidning utkommer minst veckovis i Sverige, oftare internationellt.
- Fokuserar på allsidig nyhetsrapportering och opinionsbildning.
- Vanliga utgivningsformer inkluderar sexdagars- eller sjudagarsutgivning.
- Format som broadsheet (ca 600×380 mm) och tabloid.
- Riktar sig till allmänheten med globala och lokala nyheter.
- Historiskt starka upplagor i Sverige jämfört med andra länder.
- Ordet belagt sedan 1780-talet.
| Form | Obestämd singular | Bestämd singular | Obestämd plural | Bestämd plural |
|---|---|---|---|---|
| Nominativ | dagstidning | dagstidningen | dagstidningar | dagstidningarna |
| Genitiv | dagstidnings | dagstidningens | dagstidningars | dagstidningarnas |
Vilka kännetecken definierar dagstidningar?
Periodicitet och utgivning
Dagstidningar utkommer regelbundet, ofta flera gånger i veckan. Begrepp som sexdagarsutgivning och sjudagarsutgivning beskriver frekvensen.
Viktigt att veta: I Sverige räcker minst en gång per vecka för laglig definition, till skillnad från internationella krav på minst två.
Format och utformning
Traditionella format inkluderar broadsheet och tabloid. Dessa påverkar läsbarhet och distribution.
Hur har historien för dagstidningar sett ut i Sverige?
Tidiga århundraden
Ordinari Post Tijdender startade 1645 och blev senare Post- och Inrikes Tidningar. Under 1700-talet ökade antalet tidningar.
1800-talets tillväxt
Dagligt Allehanda från 1776 var den första med daglig utgivning. Pressen växte explosionsartat och påverkade demokratiseringen. Exempel är Göteborgs-Posten (1863), Dagens Nyheter (1864) och Helsingborgs Dagblad (1867).
Exempel på stora tidningar: Aftonbladet (oberoende socialdemokratisk) hade 416 500 exemplar på vardagar 2006. Expressen/GT/Kvällsposten (oberoende liberal) nådde 326 000 exemplar samma år. Källa: Wikipedia.
Dagens situation
Cirka 150 dagstidningar finns kvar, trots TV och internet. Upplagorna är relativt höga internationellt, men minskar. Relaterad kalla: Australiainsight.
Tidlinje över svenska dagstidningar
- 1645: Ordinari Post Tijdender startar. Källa.
- 1758: Norrköpings Tidningar grundas.
- 1776: Dagligt Allehanda blir daglig. Källa.
- 1863: Göteborgs-Posten utkommer.
- 1864: Dagens Nyheter startar.
- 1867: Helsingborgs Dagblad grundas.
- 2006: Toppupplagor för Aftonbladet och Expressen. Källa.
- Nutid: Cirka 150 dagstidningar kvar.
Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?
| Etablerad information | Oklart eller ofullständigt |
|---|---|
| Definition i svensk lag: Minst veckovis. | Exakta aktuella upplagor efter 2006. |
| Historiska händelser från 1645. | Framtida effekter av digitalisering. |
| Språklig böjning och etymologi. | Internationella variationer i detalj. |
| Stora tidningar 2006: Aftonbladet 416 500, Expressen 326 000. | Nuvarande antal exakta titlar. |
Etymologi och språklig bakgrund
Ordet dagstidning belagt sedan 1780 och syftar på daglig utgivning. Hyponymer är morgontidning och kvällstidning. Källa.
”Tidning” kommer från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder nyhet eller underrättelse. Namn som Norrköpings Tidningar avser stadens nyheter. Källa.
På engelska heter det daily newspaper. Källa.
Källor och referenser
Dagstidningar kännetecknas av periodicitet (regelbunden utgivning), aktualitet (nyhetsfokus), publicitet (tillgänglig för alla) och universalitet (nyheter från hela världen och samhällsområden).
Nationalencyklopedin
”Tidning” härstammar från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder ”nyhet” eller ”underrättelse”.
Sammanfattning
Dagstidningen är en central del av svensk mediehistoria med rötter i 1600-talet. Den präglas av nyhetsfokus och regelbundenhet, trots utmaningar från digitala medier. Upplagorna minskar men traditionen lever kvar med cirka 150 titlar.
Vad skiljer dagstidning från andra tidningar?
Fokus på allsidig nyhetsrapportering minst veckovis, riktad till allmänheten.
Hur många dagstidningar finns i Sverige idag?
Cirka 150, trots konkurrens från TV och internet.
Vad betyder ordet dagstidning etymologiskt?
Tidning som utkommer dagligen; ”tidning” från ”nyhet”.
Vilken var Sveriges första dagliga tidning?
Dagligt Allehanda 1776.
Vilka är de största svenska dagstidningarna historiskt?
Aftonbladet (416 500, 2006) och Expressen (326 000, 2006).
Vad är broadsheet?
Traditionellt format ca 600×380 mm.
Hur böjs dagstidning?
Nominativ singular: dagstidning; plural: dagstidningar.
Du vill inte missa
Vem var Bläckfisken i Masked Singer? I Just Want To Be Cool
5 fot i cm – enkel exakt omvandling och vanliga frågor
Hur vet man att man är gravid? Tidiga tecken på graviditet
Gratis KPop Demon Hunters målarbilder – utskrift och online
Rachel Hurd-Wood – biografi, karriär och privatliv
Hur länge är man i klimakteriet? Allt om varaktighet och faser
