En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige definieras den i lag som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som utkommer minst en gång per vecka. Internationellt krävs ofta minst två gånger per vecka.
Dagstidningar kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. Dessa kriterier har präglat medieformen sedan 1800-talet.
I Sverige finns cirka 150 dagstidningar, många med ”tidning” i namnet. Ordet härstammar från fornsvenska och betyder ursprungligen ”nyhet” eller ”underrättelse”.
Vad är en dagstidning?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning |
| Aktualitet | Nyhetsfokus |
| Publicitet | Tillgänglig för alla |
| Universalitet | Nyheter från hela världen och samhället |
- Periodisk publikation med nyhetsrapportering för allmänheten.
- Svensk lag: minst en gång per vecka.
- Internationellt ofta minst två gånger per vecka.
- Fyra kärnkriterier sedan 1800-talet.
- Cirka 150 i Sverige.
- ”Tidning” från fornsvenska ”tidhning” – betyder nyhet.
- Äldsta: Post- och Inrikes Tidningar från 1645.
| Kasus | Obestämd singular | Bestämd singular | Obestämd plural | Bestämd plural |
|---|---|---|---|---|
| Nominativ | dagstidning | dagstidningen | dagstidningar | dagstidningarna |
| Genitiv | dagstidnings | dagstidningens | dagstidningars | dagstidningarnas |
Vilka kriterier definierar en dagstidning?
Dagstidningar utmärks av fyra huvudkriterier: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. Dessa har varit centrala sedan 1800-talet, enligt NE.
Svensk lag och utgivning
En skrift med reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning, minst en gång per vecka. Källa: Wikipedia.
Utgivning sker ofta dagligen eller flera gånger i veckan. Sexdagarsutgivning betyder sex dagar, sjudagarsutgivning alla dagar.
Internationella skillnader
Internationellt krävs ofta minst två utgivningar per vecka för att klassas som dagstidning.
Dagstidningen i Sverige
Sverige har cirka 150 dagstidningar. Många bär ”tidning” i namnet, som Norrköpings Tidningar, grundad 1758 och Sveriges äldsta dagliga.
Etymologi och namn
Ordet ”tidning” kommer från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidhende”, som betyder ”nyhet” eller ”underrättelse”. Inte relaterat till periodicitet initialt, enligt Språktidningen.
Helsingborgs Dagblad relaterar till latinets diurnus (”daglig”). Källa: Janolof Bengtsson.
Äldsta tidningen
Post- och Inrikes Tidningar startade 1645 som Ordinari Post Tijdender.
Format och engelska översättning
Traditionella format är broadsheet (600 x 380 mm), ofta ersatt av tabloid. ”Dagstidning” översätts till daily newspaper på engelska, enligt Cambridge Dictionary.
Broadsheet-formatet fasas ut till förmån för tabloid. Källa: Wikipedia.
Viktiga datum i historien
- 1645: Ordinari Post Tijdender (nu Post- och Inrikes Tidningar), Sveriges äldsta tidning.
- 1758: Norrköpings Tidningar grundas, Sveriges äldsta dagliga tidning.
- 1800-talet: Etablering av de fyra kriterierna periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Etablerat och oklart
| Etablerade fakta | Oklargjort eller varierande |
|---|---|
| Svensk definition: minst en gång/vecka | Internationell frekvens: ofta två gånger/vecka |
| Fyra kriterier sedan 1800-talet | Exakt antal dagstidningar i Sverige varierar |
| Etymologi från ”tidhning” = nyhet | Övergång till digitala format |
| Norrköpings Tidningar 1758 | Framtida utgivningsfrekvenser |
Bakgrund och betydelse
Dagstidningen har varit en central medieform för nyhetsförmedling. Den riktar sig till allmänheten med globala och lokala nyheter. I Sverige speglar namnet historisk etymologi kopplad till ”nyheter”. For mer information, se Australiainsight.
Format som broadsheet har präglat tryck, men tabloid tar över. Engelsk term understryker daglig karaktär.
Källor och referenser
En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten.
Dagstidningar kännetecknas av fyra huvudkriterier sedan 1800-talet: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Böjningsformer för dagstidning i singular och plural.
Internationella perspektiv på dagstidningar och medieformer.
Sammanfattning
Dagstidningen är en regelbunden nyhetskälla med rötter i 1600-talet. Definieras i Sverige av lag och kännetecknas av fyra kriterier. Etymologi och format speglar lång historia, med cirka 150 titlar idag.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan dagstidning i Sverige och internationellt?
Sverige: minst en gång/vecka. Internationellt ofta minst två.
Vad betyder ”tidning” etymologiskt?
Från fornsvenska ”tidhning”, betyder nyhet eller underrättelse.
Vilken är Sveriges äldsta tidning?
Post- och Inrikes Tidningar, från 1645.
Vad är broadsheet-format?
600 x 380 mm, traditionellt för dagstidningar.
Hur många dagstidningar finns i Sverige?
Cirka 150.
Vad är böjningsformen för dagstidningens plural?
Dagstidningar (obestämd), dagstidningarna (bestämd).
Översätts dagstidning till daily newspaper?
Ja, på engelska.
Du vill inte missa
Driftstörningar Karlskoga – ström, tv & wifi
Coola saker man kan rita – Idéer för Alla Nivåer
Sakta vi går genom stan – Jazz, Historia och Nostalgi
Rollistan i The Big Bang Theory – alla skådespelare
Allergiska utslag hos barn – bilder och symtom
